Uppveda bys historia

Bebodd från Järnålder

Skatt från 1000-talet

På 1920- talet fann man en silverskatt nedgrävd vid Västergårdens ladugård som tidigast kunde vara från 1070-talet. Den finns nu på Historiska museét , iventarienummer:17528:3. Den består av arabiska, danska, tyska och anglosaxiska mynt, samt hängsmycken.

Widom

Det äldsta belägget för att byn är upprättad är från 1409 då det skrevs ”Widom” och öretalet var 23:08. Redan då var det fem gårdar i byn. ( Byarna i gamla tider av Kennet Lundgren)

Vpweda

1577 skrivs byn för första gången som Vpweda ( vidher= skog=ved) och 1580-90-talen införlivades byn med Vätö socken. I början av 1400-talet bestod Uppveda av fyra skattehemman. Den största delades i mitten av 1500-talet, troligen var det Östergården. PÅ lantmäterierts karta från 1644 var det sex hemman varav åtminstone fem var skattehemman. Det sjätte fanns inte i jordeboken.

Opweda

Det var antagligen Västergårdens ena del.Från början av 1600-talet finns det en karta där Opveda finns med 5 gårdar och 24 öresland. Vi vet också namnet på den första kända Uppvedabon : Elijn i Uppveda. Då var det också en Erich Lump i Kullsta, Estuna som sålde jord i Uppveda till H:r Matz Starck. Wpweda bestod då av 5 öres och 1 otugland. ( 1600-talets domböcker i södra och mellersta Roslagen).

1685-1900 Indelningsverket eller Det berustade båtsmanshållet

Vi vet att Uppveda ingick i försvarssamarbetet Roden i Bro skiplag under medeltiden. Området indelades i rotar på tre till fyra hemman. Dessa bönder skulle hålla en båtsman med torp,3-4 tunnland jord och nödig hjälp för hans försörjning. Båtsmannen skulle utrustas med kläder samt respengar till samlingsplatsen vid inkallelse till tjänstgöring.

Samlingsplatsen för Uppvedas båtsmän var Norrtälje. Båtmanstorpet heter Lugnet.

Rotebåtsmannen fick ett extra efternamn som var knutet till roten. Namnkravet släpptes 1839, men i Uppveda hette även den sista båtsmannen Forsberg. Det togs ut extra båtsmän ”på dubblering” vid kritiska situationer.Rotebönderna skulle förse torpet med utsäde första året och båtsmannen hade rätt till kvarnskjuts och nödiga dragare.Under fredstider var båtsmännen i tjänst någon månad varje år, under ofredsår var dom i tjänst hela året.

Uppvedas rote var Nr. 86. Regemente : Södra Roslags båtmän. Kompani: 1:A (från 1875 Roslags 2:A

Uppvedas förste båtsman var Johan Forsberg, 1718

Sedan följer 13 båtsmän till den sista Johan Erik Persson Forsberg båtsman mellan 1870 och 1901 då han beviljas avsked.I början av 1800-talet var det tre dubbleringar det var under det sista ryska kriget.Uppgifterna är hämtade bl.a. från Garland: Båtsmän i Roslagen.Från 1748- 1788 finns det en förteckning på bomärken från Uppveda. Vi har även hittat två föremål i byn med bomärken som vi kan identifiera.

Ove Andersson: Bomärken i Roslagen

Födelseboken

I den kan man konstatera att under 1700-talet dog nästan vart tredje nyfött barn och att det under 1860-talet var en riktig ”baby-boom” med 43 födslar. Mellan 1810 och 1920 finns det noterat 8 barn som ”oäkta”.

Dödsboken.

Av de döda anges i genomsnitt 30% vara barn. Under några årtionden på 1700-talet var andelen mellan 50- och 70 %.

Vigselboken

Det äldsta bröllopet som finns noterat är från 1688 mellan Erik Olsson från Uppveda och Karin Matsdotter från Norrveda. Man kan även utläsa att det var många bröllop mellan 1760 och 1769 samt mellan 1790 och 1799. Syskonbröllop dvs bröllop där två syskon gifte sig med ett annat par syskon. Vi har hittat nio sådana bröllop.

Början av 1700-talet präglades av missväxt och rysshärjningar. Hur ryska kriget påverkade Uppveda vet vi ännu inget om. 1716 företogs en skatteläggningsberedning. Förutom att det är en vacker karta finns mycket information om byn att läsa . Samma år företogs även en Arealmätning.

1787 till 1801 var det Storskifte och 1855 till 1864 Laga skifte.

Båda de två skiftena verkar inte att ha påverkat gårdarnas läge, de har idag samma platser som på kartan från 1644. Däremot har antagligen ägandet av markerna förändrats. Detta skulle vi kunna få veta genom att studera kartorna.1801 skrevs Byordningen. Den går att läsa i ”Byordningar från Mälardalen” skriven av Wolter Ehn.

1800-talets senare del är expansiv för Uppveda.

Antalet boende växer till nästan 200 personer under 1880-talet. Många barn föds och byn får flera skeppare, kaptener och sjömän. Antalet nybyggare ökar och det är stor in- och utflyttning. Två systrar Anna och Edla utvandrar till Nordamerika med ett års mellanrum.Nu tillkommer även folk med andra yrken än jordbruksarbetare; skomakare, smed, mjölkerskor ,mm.

Både 1879 och 1892 är det hemmansklyvningar.

1892 var det Södergården som delades mellan två bröder och det finns en detaljerad beskrivning av delningen både när det gäller hus och mark.Under 1800-talets sista årtionden börjar också avsöndringen av mark. Först var det till permanent boende såsom Stenrudan, Gransäter, Margretelund senare till sommarboende, främst nere vid Sundet.Under 1900-talet var alla fem gårdarna i bruk. Dessutom fanns det Forslunds varv i byn. Numera är det bara Södergården som är en hästgård som är i bruk. Markägarna gör mycket för att hålla gamla jordbruksmarker öppna, något som vi alla är tacksamma för.

Vi vet att Uppveda ingick i försvarssamarbetet Roden i Bro skiplag under medeltiden. Det äldsta belägget för byn är från 1409 då det skrevs Widom och öretalet var 23:08. Redan då var det fem gårdar i byn. ( Byarna i gamla tider av Kennet Lundgren). 1577 skrivs byn för första gången som Vpweda ( vidher= skog=ved) och 1580-90-talen införlivades byn med Vätö socken.

I början av 1400-talet bestod Uppveda av fyra skattehemman. Den största delades i mitten av 1500-talet, troligen var det Östergården. PÅ lantmäterierts karta från 1644 var det sex hemman varav åtminstone fem var skattehemman. Det sjätte fanns inte i jordeboken. Det var antagligen Västergårdens ena del. Från början av 1600-talet finns det en karta där Opveda finns med 5 gårdar och 24 öresland. Vi vet också namnet på den första kända Uppvedabon : Elijn i Uppveda.Då var det också en Erich Lump i Kullsta, Estuna som sålde jord i Uppveda till H:r Matz Starck. Wpweda bestod då av 5 öres och 1 otugland. ( 1600-talets domböcker i södra och mellersta Roslagen).

1685-1900 Indelningsverket eller det berustade båtsmanshållet

Området indelades i rotar på tre till fyra hemman. Dessa bönder skulle hålla en båtsman med torp,3-4 tunnland jord och nödig hjälp för hans försörjning. Båtsmannen skulle utrustas med kläder samt respengar till samlingsplatsen vid inkallelse till tjänstgöring. Samlingsplatsen för Uppvedas båtsmän var Norrtälje. Båtmanstorpet heter Lugnet. Rotebåtsmannen fick ett extra efternamn som var knutet till roten. Namnkravet släpptes 1839, men i Uppveda hette även den sista båtsmannen Forsberg. Det togs ut extra båtsmän ”på dubblering” vid kritiska situationer. Rotebönderna skulle förse torpet med utsäde första året och båtsmannen hade rätt till kvarnskjuts och nödiga dragare. Under fredstider var båtsmännen i tjänst någon månad varje år, under ofredsår var dom i tjänst hela året.

Uppvedas rote var Nr. 86. Regemente : Södra Roslags båtmän. Kompani: 1:A (från 1875 Roslags 2:A

Uppvedas förste Båtsmannen från 1718 var Johan Forsberg. Sedan följer 13 båtsmän till den sista Johan Erik Persson Forsberg båtsman mellan 1870 och 1901 då han beviljas avsked. I början av 1800-talet var det tre dubbleringar det var under det sista ryska kriget.
Uppgifterna är hämtade bl.a. från Garland: Båtsmän i Roslagen.

Mellan 1810 och 1920 finns det noterat 8 barn som ”oäkta”.

Det äldsta bröllopet som finns noterat är från 1688 mellan Erik Olsson från Uppveda och Karin Matsdotter från Norrveda. Man kan även utläsa att det var många bröllop mellan 1760 och 1769 samt mellan 1790 och 1799. Syskonbröllop dvs bröllop där två syskon gifte sig med ett annat par syskon. Vi har hittat nio sådana bröllop. Början av 1700-talet präglades av missväxt och rysshärjningar. Hur ryska kriget påverkade Uppveda vet vi ännu inget om. 1716 företogs en skatteläggningsberedning. Förutom att det är en vacker karta finns mycket information om byn att läsa . Samma år företogs även en Arealmätning. 1801 skrevs Byordningen. Den går att läsa i ”Byordningar från Mälardalen” skriven av Wolter Ehn.

Expansion i Uppveda

1800-talets senare del är expansiv för Uppveda. Antalet boende växer till nästan 200 personer under 1880-talet. Många barn föds och byn får flera skeppare, kaptener och sjömän. Antalet nybyggare ökar och det är stor in- och utflyttning. Två systrar Anna och Edla utvandrar till Nordamerika med ett års mellanrum.

Nu tillkommer även folk med andra yrken än jordbruksarbetare; skomakare, smed, mjölkerskor, mm. Både 1879 och 1892 är det hemmansklyvningar. 1892 var det Södergården som delades mellan två bröder och det finns en detaljerad beskrivning av delningen både när det gäller hus och mark. Under 1800-talets sista årtionden börjar också avsöndringen av mark. Först var det till permanent boende såsom Stenrudan, Gransäter, Margretelund senare till sommarboende, främst nere vid Sundet. Under 1900-talet var alla fem gårdarna i bruk. Dessutom fanns det Forslunds varv i byn. Numera är det bara Södergården som är en hästgård som är i bruk. Markägarna gör mycket för att hålla gamla jordbruksmarker öppna, något som vi alla är tacksamma för.

Fortsättning följer när vi vet mer.

Uppveda september 2010

Bitte Greek